Ett av fjorton importerade paket är piratkopior av ett annat varumärke. Foto: salarko/Shutterstock.com
Denna sida innehåller annonser
Risken för förfalskade varor ökar när allt fler köp sker på nätet. Det menar EUIPO, immaterialrättsmyndigheten i EU. Därmed har EU infört sådana brott på topp tio på sin prioriteringslista för arbetet mot organiserad brottslighet, skriver SvD Näringsliv.
Varje år importeras piratkopior till det totala värdet 121 miljoner euro till EU. I svenska kronor motsvarar det cirka 1 208 miljarder kronor. Det kan röra varor som exempelvis leksaker, elektronik, kosmetika och drycker.
Även olaglig streaming av film och tv räknas som immaterialrättsintrång. Där uppgår värdet i mer än 10 miljarder kronor.
Under pandemin har dessutom piratkopior av skyddsutrustning och läkemedel ökat. Det visar att piratkopieringsbrotten följer den marknad som är aktuell och hittar vägar att producera det som det finns efterfrågan på.
1 av 14 paket är förfalskningar – men många känner igen dem
Nära sju procent av allt som importeras till EU är förfalskningar. Det berättar Sveriges representant i tillsynsgruppen hos EUIPO, Peter Hedin. Han är också expert på piratkopiering hos Patent- och registreringsverket.
– Tänk att för varje paket som kommer in till EU är var fjortonde paket en piratkopia
Konsumenter i Sverige blir dock allt bättre på att se skillnad på äkta varor och falska kopior. I en undersökning från EUIPO uppgav bara två procent att de blivit lurade att köpa en piratkopia. Andelen i hela EU var 33 procent. I Sverige är vi alltså bättre än genomsnittet på att känna igen förfalskningar.
Piratkopior kostar svenska företag mycket pengar
Men problemet drabbar ändå i Sverige, påpekar Peter Hedin, inte minst företag. Varje år kostar brott mot immateriella rättigheter 17 miljarder kronor för företag i Sverige, och dessutom 7 000 arbetstillfällen. Samtidigt är omsättningen för piratkopior som görs av svenska produkter som säljs årligen 28 miljarder.
Det är mindre och medelstora företag som drabbas värst, på grund av att de oftare saknar patent och andra registrerade rättigheter till varumärken. Det menar Svenskt Näringslivs policyexpert för immaterialrätt, Christina Wainikka.
– Även om man själv uppfattar det som att man har ett varumärke är den rättsliga bedömningen kanske inte densamma om man inte gjort en registrering.
