Hur väl Sverige och andra länder kan återhämta sig ekonomiskt från krisen beror på hur smittspridningen kan hållas tillbaka framöver, menar Andreas Wallström, tillförordnad chefsekonom på Swedbank. Foto: Viacheslav Lopatin/Shutterstock.com och Pressbild/Swedbank
Sveriges ekonomi fortsätter att återhämta sig efter krisen som covid-19 har orsakat. Men trots att Sverige har klarat sig väl jämfört med många andra länder behövs långsiktiga åtgärder för att få framför allt arbetsmarknaden på fötter igen, skriver Swedbank i ett pressmeddelande.
Ekonomin och vardagen är fortfarande starkt präglad av den ännu rådande pandemin. Men flera länder i Europa börjar få bättre utsikter efter sommaren som varit. Andreas Wallström, som är tillförordnad chefsekonom på Swedbank, menar att statistiken som har kommit fram den senaste tiden har sett bättre ut än förväntat.
Swedbank bedömer att återhämtningen kommer att fortsätta i höst, men det är beroende av om smittspridningen kan hållas tillbaka. Det kvarstår fortfarande en oro att covid-19 kan eskalera i vissa länder.
Återhämtningen fortsätter, men arbetslösheten är fortsatt hög
Även Sverige är på väg att återhämta sig, även om utvecklingen fortfarande är splittrad och flera branscher får fortsätta kämpa även framöver.
Enligt prognosen kommer Sveriges BNP att sjunka med 5 procent till slutet av året, och sedan stiga med 3 procent under de kommande två åren. Man räknar också med att bostadspriserna kommer att stiga uppåt under den perioden.
Det stora bekymret som kvarstår är arbetslösheten, enligt Andreas Wallström. Man väntar sig att den stiger till hela 10 procent till årsskiftet.
– Arbetslösheten har stigit snabbt och någon vändning är inte att vänta under hösten. Mot slutet av året väntas drygt 200 000 fler vara arbetslösa än före krisen, tror Andreas Wallström.
Lägre statsskuld än många andra länder
Under 2020 väntas regeringen lägga 200 miljarder kronor på stödåtgärder, vilket motsvarar 4 procent av BNP. Detta är en nedrevidering av den prognos som gavs i maj. För 2021 förväntas stödåtgärderna kosta 100 miljarder kronor, och för 2022 50 miljarder.
Statsskuldsättningen förväntas som högst hamna på 44 procent av BNP under nästa år, i jämförelse med 35 procent 2019. Jämfört med många andra länder har Sverige ändå en låg statsskuld.
Finns utrymme för långsiktigt stöd
Enligt Andreas Wallström bedömer Swedbank att det finns mycket finanspolitiskt utrymme kvar för stödåtgärder, som nu bör användas för långsiktiga satsningar på ekonomin.
– Ett område som särskilt behöver prioriteras är arbetsmarknaden, där arbetslösheten faktiskt steg i Sverige redan före coronakrisen, men också den gröna omställningen, säger Andreas Wallström.
