Coronautbrottet har inte bara fört med sig tråkigheter. Vi har fått ett kunskapslyft när det gäller digitala möte, seminarier och undervisning. Foto: Corona Borealis Studio/Shutterstock.com
Trots allt tråkigt som coronautbrottet har medfört finns det vissa ljusglimtar. Vissa av pandemins effekter kanske till och med kan vändas till vinst när allt är över, skriver Dagens Nyheter.
Världsekonomin har tagit rejält med stryk på grund av coronautbrottet. Arbetslösheten har ökat rekordsnabbt, företag kämpar för att överleva, börserna har åkt berg- och dalbana och bostadsmarknaden har mattats av. Det mesta ser väldigt dystert ut, men det går att se ljusglimtar i både den svenska och globala ekonomin.
Tur i oturen att krisen inträffar nu
Att krisen inträffar nu när Sverige har en låg statsskuld och starka finanser är tur i oturen. Staten har till och med möjlighet att låna till negativ ränta på obligationsmarknaden. Att hela den offentliga verksamheten har fortsatt som tidigare är också en stabiliserande faktor.
Ola Olsson, professor i nationalekonomi, tycker att det har varit positivt att se hur vissa delar av arbetsmarknaden har anpassat sig.
Enligt Ola Olsson är det tur att den stora krisen som coronautbrottet orsakat kommer nu när statsfinanserna är så pass starka som de är. För att hitta en tid där vi hade en motsvarande låg statsskuld måste vi gå tillbaka flera decennier. Samtidigt finns det utrymme för staten att låna till väldigt låg ränta.
Högkonjunktur för vissa industrier
Vissa sektorer upplever till och med en högkonjunktur just nu i Sverige. Pappersindustrin, livsmedelsbranschen och de som säljer trädgårdsprodukter går väldigt bra.
I kristider lagar man mer mat hemma, man hamstrar mat och toalettpapper och man påtar och fixar i trädgården.
Coronakrisen har bidragit med ett kunskapslyft
Coronakrisen har inte bara fört med sig dåligheter. När det gäller digitala möten, undervisning och seminarier har krisen bidragit med ett stort kunskapslyft. I framtiden borde det ge företagen produktivitetsfördelar. Ola Olsson tror att det kommer att bli allt vanligare med hemarbete. Det kan i sin tur leda till minskade pendlingskostnader och dyra kontorslokaler i centrummiljöer.
Om man kan få ut samma resultat med mindre resurser är det en produktivitetsökning. Dessutom har man tjänat på det om resultatet blir lika bra, menar Ola Olsson.
Flexibel arbetsmarknad som omfördelat sina resurser
Ola Olsson tycker att det har varit positivt att se arbetsmarknadens flexibilitet och nämner de SAS-anställda som permitterades och slussades över till vården.
– Kan man få den flexibiliteten framöver skulle det bidra till högre effektivitet i ekonomin, säger Ola Olsson.
Ökad medvetenhet kan minska sjukskrivningarna i framtiden
Coronapandemin har även skapat en medvetenhet om hur viktigt det är med god handhygien för att få stopp på smittspridningen. På sikt kan det ge friskare medarbetare och att sjukskrivningsantalen minskar.
Men samtidigt är det viktigt att vi återgår till det normala. Professor emeritus i nationalekonomi, Lars Jonung, anser att det är viktigt att man snarast möjligt kommer bort från den totala nedstängningen eftersom det för samhällsekonomin är oerhört kostsamt.
Detaljhandeln kommer att ta fart när folk börjar röra sig fritt
Historiskt sett kommer detaljhandeln att komma tillbaka i full styrka när människor återigen kan börja röra sig fritt. Det har man sett efter tidigare epidemier som spanska sjukan i New York 1919 och sarsepidemin i Hongkong 2003.
Däremot är Lars Jonung skeptisk till de som säger att pandemin kan förändra det ekonomiska systemet med nya beteendemönster och mindre globalisering. Det är nog snarare ett önsketänkande. Människor blir inte annorlunda av att sitta i karantän. Varför ska man bli det nu när man inte blivit det efter tidigare pandemier?
